699 Dagar.

699 dagar sen jag fick ett skjut.
37 dagar sen jag blev kysst sist.
14 dagar sen jag rakade benen...
 
Ska vi börja med benen?
Ja, det är flera minus och en himla massa snö ute.
Inget väder för shorts alltså.
Jag sover ensam varje kväll så jag sticker inte heller någon med stubben.
Även om det nog nu är mer hår än stubb.
 
Hur ska jag förklara resten? Jag vet faktiskt inte, jag har inget svar.
Jag är ändå nästintill normal (lite galen måste man vara, det blir så mycket roligare då)
Mina vänner säger att jag ser bra ut och jag måste säga att jag oftast håller med dom. Även om jag stundtals tvivlar, en sisådär 10-20 stunder om dagen skulle jag nog säga. Speciellt när jag går runt i pyjamas halva dagen, bh-lös och där med lika tutt-lös samt tryckt i mig choklad så pass att jag tror att jag aldrig mer vill äta choklad.
(nu ljög jag, jag kan alltid äta mer choklad)
 
Trots detta har jag varit singel i 3 år, sedan dess har kärlekshistorierna lyst med sin frånvaro..
Senaste slutade för exakt 699 dagar sen. Det vissade sig inte vara någon grabb för mig det där, tyvärr.
Sen dess kan jag nog räkna tom. mina fyllehångel på en hand..
 
Så nu sitter jag här; ensam och dessperat.
Någonting måste hända.
Därför har jag bestämt mig för att försöka sätta lite press på mig själv genom denna blogg.
Då kanske jag vågar ge mitt nummer till den där snygga killen, eller också kanske ni har tipps och ideér på hur jag ska göra?

Så kom igen nu kör vi!!
Så kanske vi snart får räkna ned dagarna ihop, Vi börjar på 699.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback